Ner som en pannkaka

Någon har sagt att: Om något låter för bra för att vara sant, så är det så. Skit, skit det blev inte alls som jag trodde. Jag blev sittande vid datorn hela dagarna, vilket resulterade i att nacken sa ifrån. Ont så inihelvete. Inte kul, har klarat mig i flera år från den värsta smärtan. Någon tid över till mitt egna projekt, var bara att glömma. Det här är inge roligt längre. Känns som om mina chanser bara dansar förbi, och jag hinner aldrig grabba tag i dem. Vad gör jag för fel? Är jag för feg? Det kanske bara är att kasta sig ut i det okända och köra. Går det så går det, om inte så får jag ta tag i det då. Jag får nog ta mig en riktig funderare, om hur jag ska gå vidare. Oj, jag låter ganska bitter ser jag. Men bitter, är det sista jag vill vara, huu. Bara tanken på det ger mig ångest. Nej, jag får försöka hitta mitt jävlaranamma igen, det finns ju där någonstans. Men vart?

Nu till något trevligare, vi får bästa Tobias som middagsgäst. Alltid lika roligt, han gillar (mamma) Carinas mat. Desutom brukar det bli trevligt och roligt vid bordet, med prat och skratt. Det är i alla fall något att se fram emot.
Det är fredag och solen skiner, så det är inte så tokigt ändå. 

Ha det bra alla ni två, som läser min oerhört intressanta blogg

                                                                     

Godingen



Goaste killen

Här händer det grejer

Var på Nyföretager Centrum i måndags, kommer att få som det så fint heter sysselsättningsplats där. Kanon, då kan jag utnyttja all kompetens där och alla kontakter jag kan få. Var på rådgivning i måndags hos en fantastisk kvinna som heter Inger Wickbom, som på stående fot bjöd med mig på en nätverksträff på Skogshöjd,som Företagsamma Q anordnade. Det var lite mingel, gott att äta och en mycket intressant föreläsning om Mindfullnes. Konstigt, jag har aldrig träffat dessa ca 15 kvinnor förut, men kände mig hemma och välkommen med dem.

Nu finns det ingen annan väg än framåt, jag ska tamejtusan klara det här. Tänk att få titulera sig som egenföretagare, och slippa allt vad arbetsförmedling, söka jobb, bidrag och fan och hans moster innebär.

Nu är det snart dags för tvätterian, nödvändigt ont.
Tjingtjing

Nytt försök

Ska försöka mig på det här igen. hur det nu ska gå. De händer ju inget spännande i mitt liv, mer än jag håller på att jobba ihjäl mig.... Och det utan att ens ha ett jobb. Ordförande i en bostadsrättsförening är inget latmansgöra.  Samtidigt ska jag försöka starta eget, hur f*n det nu ska gå? Jaja, det fixar sig vål på något sätt, man är ju kvinna. Van att ha många bollar i luften samtidigt. Det värsta är att när jag blir stressad blir jag överj*vligt klumpig. AJ, är mitt vanligaste ord just nu och massa blåmärken hmhm.

Nä dags för: Halv åtta hos mig. Jag säger bara  Helge Skoog, han är bara bäst med sina kommentarer.

Vi hörs. Tjingtjing!

Besviken

Jag fick inte jobbet, såå jäkla besviken. Arg på Gudrun som inte ställde upp på mina böner.
Jaja, det är deras förlust, jag fick ju inte chansen att visa vad jag går för. Bara att ta nya tag igen, någon gång ska det väl lösa sig.
Jag får kanske ta tag i mina starta eget planer igen. Men vad vill jag pyssla med? Herrkläder känns som om det är kört, i alla fall i Södertälje. Får ta mig en ordentlig funderare. Skor kanske, men det skulle nog resultera i för många skor i min garderob och inga pengar i plånboken. Svårt det här, någon som har några förslag. Brainstorma lite och hjälp mig på traven. Det blir lätt att man fastnar i samma tankebanor, så förslag emottages tacksamt.

Söndagen har varit som söndagar brukar, seg och tråkig. Dessutom är det skitväder, det positiva är väl att man fick tillbaks en timme.

Det är väl tur att man har godingarna, Simpson och Elvis att glädjas åt.
Här har vi då Elvis i kylskåpet. Han hoppade in snabbt som bara den när jag höll på och gjorde rent.


Och sedan den store killen, 8 kilos klumpen. Världens snällaste katt och pratigaste. Han ligger mig varmt om hjärtat.


Nej, nu är det dags för lite"skönhetsömn", vet inte om det funkar på mig. Men att sova är en underskattad aktivitet.

Sov så gott




Bara och vänta

Ja, då var intervjun avklarad. Kändes riktigt bra faktiskt, han som intervjuade var lätt att prata med. Det blev inga pinsamma tystnader, fast å andra sidan är jag en jäkel på att prata. Älskar att höra min egen röst..., men jag är faktiskt bra på att lyssna också.
Jag ska få besked senast på fredag, så det är snabba puckar som gäller. Det tycker jag i och för sig är skönt, så man slipper gå och vara nervös och hoppas. Jag vill så gärna ha det här jobbet. Får väl helt enkelt snacka med Gudrun (han däruppe är en hon, för er som inte vet det).
Tänk va roligt att få jobbarkompisar. Det är ju hur länge sen som helst, som jag hade det.  Tänk att få babbla, fika, luncha, kanske shopa och inte att förglömma att jobba tillsammans med.
Åh, jag vill, vill, vill ha det här jobbet. Om jag får det, då ska jag sjuttonimej fira ordentligt. Nej, inte tänka för mycket på det, då blir man bara besviken.

tur att jobbet sköts vi a telefon och nätat
Tur att jobbet sköts via nätet och telefon.

Ni som vet vem jag är och som läser, håll tummarna för mig.

Sov så gott, imorgon är en annan dag. En dag som kan bli hur bra som helst.


Vänder det nu?

Speciellt aktiv bloggare är man väl inte, men här är jag igen. Händer inte så mycket, och jag ser inte till att det händer saker. Är inne i en svacka, som är svår att ta sig upp ur. Än så länge har jag inte nått botten, men inte långt ifrån. Det mesta känns tungt. När jag tänker efter, så är det här något som upprepar sig varje höst. Jag vet att det vänder så småningom, det är bara att vänta ut det. Det som är jobbigast är nog att jag inte tar mig för något. Jag gör bara det som är mest nödvändigt, som laga mat, städa av det värsta och tvätta.
Men allt är inte bara trist, i lördags var det middag hos grannen (underbar hemlagad plankstek), sedan blev det utgång. Vi var på Torekällberget, grannens sambo spelar i ett band, hur trevligt som helst. Tack Maria och Conny för en trevlig kväll.

Häromkvällen satt jag och läste Platsjournalen, och fick syn på ett jobb som verkade intressant. Bära eller brista, jag skickade in en ansökan och glömde nästan bort det. Igår fick jag svar, de vill träffa mig för min ansökan var väckte deras intresse. Jag blev glad och nervös naturligtvis, så på onsdag kl 14:00 ska jag dit på intervju. Håll alla tummar för mig nu, är ni snälla.

Nu väntar en promenad med bästa Maria, skönt även om vädret inte är så lockande. Men det brukar vara skönt när man gjort det, det brukar bli en himla massa bra prat och ventilerande. Och sedan en god lunch på det , så kanske den här dagen blir okey, trots allt.

Ha en bra tisdag

Ensam

Måndag och jag är helt solo igen. Göran jobbar och Lisa är i skolan. Jag känner att det blir svårare och svårare, att uppbåda kraft och ork. Min självkänsla dippar oroväckande känner jag, det är inte likt mig. Jag brukar ju glad i hågen bara kasta mig ut i tron att det ordnar sig, men jag börjar misströsta. Verkar inte vara någon som vill anställa en kvinna på snart femtio. Jag vet ju att jag fortfarande är en bra säljare, men får ju inte chansen att visa det.
Mina planer på att öppna eget sket sig ju, jäkla Grosshandlarn som hann före. Det var ju min stora dröm att få öppna en egen herr ekipering. Det var nog då som jag tappade farten och tron på mig själv. Usch, idag är ingen bra dag. Känner mig ledsen och deprimerad, det är inte bra det här. Jag måste få komma ut och jobba, annars blir jag galen. Just nu känns ingenting roligt och ingenting har man att se framemot.

Kan ingen vänlig själ ge mig chansen och visa vad jag går för, snälla. Jag lovar, ni kommer inte ångra er.
Nej, nu måste jag ta tag i det här på riktigt. Tro på att jag kan och duger och bli mer offensiv. Fram med mitt riktiga jag, hon den där som modig och vågar.
Jaja, det återstår att se hur jag lyckas med det. Jag får helt enkelt ta en dag i taget och göra det bästa av den

Ha bra måndagskväll, både ni som jobbar och ni som är lediga

Kanelbullens dag

Fredagens tur på stan blev ingen hit. EN  trisslott var det enda jag fick med mig hem. Gjorde ett nytt försök idag, lika illa igen. Börjar jag tappa stinget, tro? Nej, nu får jag ta tag i det här, pengar ska spenderas, inte ligga och damma i plånboken.  Nytt försök imorgon, lite second hand brukar funka. Älskar att fynda udda saker, helst billigt då, förstås.

Förövrigt är det en typisk söndag, seg och tråkig och som grädde på moset regnar det. Usch, tycker inte om hösten och ännu mindre vintern. Man fryser, det är halt och jäkligt och dessutom är inte snön vit utan gråsvart. Snön är vacker när den är vit, men i den här stan saltar dom ju som galningar, så snön hinner bara komma ner så är den svart.
Så här vackert kan det vara med snö, när den är orörd.

Ha en bra kanelbulledag.

Världens bästa fredag, eller nåt.

Jaa, pannkakorna blev nästintill perfekta, eller de blev perfekta. Lite stolt, äntligen vid 49 års ålder lyckades jag. Nu kan jag också steka "bangbonkar" den dagen jag har barnbarn. För det har jag förstått, en mormor måste kunna det och göra godaste köttbullarna. Köttbullarna är jag inte orolig för, dom brukar bli delikata. Jahaja, då är det bara att vänta på barnbarn, så jag får visa upp mina färdigheter. Men det lär dröja länge än, hoppas jag. Men jag kan ju träna på andra ungar, grannarnas kanske?

Uppe med tuppen och har redan städat, gu va jag är effektiv ibland. Men det är bara för att jag vill ner och shopa, har ju fått lite pengar idag och dom bränner i plånkan. Vad jag ska köpa har jag ingen aning om, men det bruka lösa sig när jag ser något som jag inte visste att jag behövde. Skor t.ex kan man aldrig få för många av, sjalar är inte heller så dumt, örhängen, smink, you name it, listan är obegränsad.

Jag har haft hjälp av den här godingen när jag skrivit Han blir 2 år på Kanelbullensdag.

Nä, nu är det dags att ta tag fejset, smink eller inte, det är frågan?  Äsch, jag är för lat det får bli en naturell Curlingmorsa, och det duger det med.

Ha en bra fredag alla mina 2 läsare. Det ska jag försöka ha.


Hur bra gick det här då?

Som vanligt börjar jag glad i hågen, blogga ska bli min grej, trodde jag... Men så blev icke fallet, det är nog min prestationsångest som ställer till det. Men va sjutton, nu får det bli som det blir. Jag får helt enkelt skriva efter mitt eget huvud och försöka strunta i vad andra tycker. Eller vad säger ni, Lisas vänner? Står ni ut med mitt vardags-dravel?

Idag ska jag göra nåt som jag är absolut sämst på - PANNKAKOR. Det är helvetesmat, om ni frågar mig. Det spelar ingen roll vilket recept eller hur jag gör, det blir bara "pannkaka" av det.Hur svårt kan det va? Jag som älskar att laga mat, och faktiskt är ganska bra på det. Minsta barnunge klarar ju av att steka pankisar. Eller som mitt brorsbarn kallade dem när han var liten, "bangbonkar". Visst är det gulligt. Jaja, det är inte gulligt när jag står och svär när mina "bangbonkar" går sönder eller fastnar i stekpannan.Tvi vale, säger jag bara.
Men som någon klok människa sagt någon gång: Det bästa sättet att fly ett problem, är att lösa det.
Så på´t igen bara. Nån gång ska jag väl lyckas. Om inte får vi väl äta dem trasiga, lite sylt och glass, så ska de nog gå ner.

En annan klok människa har sagt att: Man ska svettas in sommaren och frysa in vintern, och jäsiken va jag har frusit idag. Hatar att frysa, vill ha sol och värme alltid.

Ha det gott nu och klä på er, så ni slipper frysa.




Måndag

Ännu en dag med solsken och faktiskt ganska varmt. Gick en skapligt lång promenad, bäst att njuta så länge det varar.

Har även suttit och ringt runt till olika företag och meddelat att deras anbud inte var det vi valde. Jobbigt tycker jag, är inte van att göra sådant. Känns som man gör dem besvikna men,men... Man kan inte göra alla nöjda.
Förra veckan lekte jag arbetsgivare och intervjuade tänkbara vicevärdar. Det var ju en ny upplevelse, jag brukar ju vara den som blir utfrågad. Men alla nya saker jag gör är utvecklande. Man lär sig något nytt varje dag, som man kommer ha nytta av på ett eller annat sätt.

Men, hur tråkigt får man skriva egentligen. Detta är så tråkigt, att klockorna stannar. Måste skärpa till mig och skriva så att ni åtminstonne inte somnar.
Jag är nog inte riktigt på humör för det här. Är tillbaks när inspirationen är lite bättre.

Ha en bra måndagskväll och var rädda om er


Ont så in i helv...

Gårdagen försvann i ett töcken av smärta, så vidrigt ont. Var hos tandläkaren på morgonen, hon rensade en rotkanal. Gott så, men när bedövningen släppte kom en smärta som inte går att beskriva. Smärtan blev bara värre under dagen och mitt återbesök var inte förrenns på onsdag. Panik, jag klarar inte det, var nästan på väg att dunka huvudet i väggen. Ont,ont,ont. Som tur var fick jag komma tillbaks på eftermiddagen. Rensade på nytt, vidrigt. Men nu står jag i alla fall ut, även om det är ömt och gör ont. Hatar att mina tänder är så jävla dåliga. Har knappt några egna kvar. Implantat, broar, you name it....  Så går det när man haft en ätstörning i 35år, tänderna tar stryk. För att inte tala om alla pengar som ligger i min käft, och ändå är det inte bra. Vill bara gråta åt eländet,fan,fan.

Men idag är det fredag. Om det nu är så himla bra, mina dagar sig lika vardag som helgdag. Är man utan jobb blir det lätt så. Men nu är jag ensam på dagarna, efter att nött med gubben i 7 månader. Blev lite jobbigt till slut, men ändå gick det hyffsat. Han gjorde en bypass operation i våras och konvalecenten blev ju förstås lång.Sjuka män vet vi ju hur dem är.....lite klena sådär. Men nu är han på gång igen och jobbar sedan 4 veckor. Skönt.

Undrar om jag ska ta fram snabelmonstret och dra en repa i lägenheten. Inte så sugen på det, men det måste göras. Speciellt om har 2 katter som hårar och sprider kattsand överallt.

Ha en bra fredag alla mina vänner och ni andra

Sängdags

Jahaja, det var tisdagen, 1:a september,känns helt overkligt. Har det varit sommar i år?.  Det var alldeles nyss juni, vart tog juli och augusti vägen?  Jag känner mig snuvad på några månader:(
Jaja, det är bara att bita ihop och göra det bästa av hösten. Men jag blir alltid så deppig och med en konstig känsla i kroppen. Jag brukar säga, att det känns som hemlängtan när man var liten. Ingen behaglig känsla som ni förstår, jobbigt, jobbigt.

Nog om det. Maten blev helt ok, familjen åt  utan att klaga. Vad det blev? Kycklingjox med bacon,lök,creme fraiche,zucchini och inte att förglömma vitlök. I min mun smakade det  i alla fall riktigt gott.

Dags för lite kvällsmackor och sedan sängen.

Sov Gott, ni som mot förmodan läst mina taffliga försök att blogga


Nybörjare

Hjälp, vad har jag gett mig in på? Visserligen gillar jag att prata, men det går ju så mycket fortare än att skriva. Risk för felstavning, inte bra. Jag som är språkpolis..
Ja, vi får väl se vad det blir av detta projekt. Jag kanske ger upp snabbt eller också blir jag fast, och blir sittande dagarna i ända. Vem vet? Tiden får utvisa.

Nej nu är det dags för spisen och skapande av något kulinariskt till familjen. Vad jag nu ska hitta på, hm.

RSS 2.0